Startsida / Ordlista
Verktyget man har öppet
Ordlista till maskinförordningen
Uppdaterad den 26 augusti 2026 · 43 poster, var och en kopplad till sin artikel
Förordning (EU) 2023/1230 läses dåligt eftersom den läses snabbt. Orden är vardagliga – maskin, tillverkare, bruksanvisning, skydd – men vart och ett är definierat, och definitionen säger nästan aldrig det som det vardagliga språkbruket lägger in i ordet. Den här ordlistan tar de fyrtiotre termer som återkommer i en teknisk dokumentation och kopplar var och en till sin artikel.
En metodanmärkning innan vi börjar. Förordningen definierar sina ord på två ställen, med olika räckvidd. Artikel 3 innehåller trettioåtta definitioner som gäller för hela texten (trettiosex vid offentliggörandet, två tillagda genom förordning (EU) 2024/2748). Avsnitt A i bilaga III lägger till nio som bara gäller för bilaga III. Därifrån kommer till exempel ”operatör” – en person, inte att förväxla med ”ekonomisk aktör” i artikel 3, som är ett företag. Varje post nedan anger vilken av de två förteckningarna den bygger på – och säger det också när ordet inte kommer från någon av dem.
Ett ord som man inte kan koppla till en artikel är ingen rättslig term: det är en branschvana. Båda duger på ett möte, aldrig i en dokumentation.
Alfabetiskt register
A – E
Anmält organ ·
Avsedd användning ·
Bedömning av överensstämmelse ·
Bilaga I (kategorier) ·
Bruksanvisning ·
CE-märkning ·
Delvis fullbordad maskin ·
Digital bruksanvisning ·
Distributör ·
Ekonomisk aktör ·
EU-försäkran om inbyggnad ·
EU-försäkran om överensstämmelse
G – M
Gemensam specifikation ·
Grundläggande hälso- och säkerhetskrav ·
Harmoniserad standard ·
Ibruktagande ·
Importör ·
Inbyggd säkerhet ·
Intern tillverkningskontroll ·
Kvarstående risk ·
Livslängd ·
Marknadskontroll ·
Marknadskontrollmyndighet ·
Maskin ·
Monteringsanvisningar
O – R
Operatör ·
Prestandanivå (PL) ·
Presumtion om överensstämmelse ·
Relaterad produkt ·
Rimligen förutsebar felaktig användning ·
Risk ·
Riskbedömning och riskanalys ·
Riskkälla ·
Riskområde
S – V
Självutvecklande beteende ·
Skydd (fast, öppningsbart, inställbart) ·
Skyddsanordning ·
Säkerhetsfunktion ·
Säkerhetsintegritetsnivå (SIL) ·
Säkerhetskomponent ·
Teknisk dokumentation ·
Tekniska specifikationer ·
Tillhandahållande på marknaden ·
Tillverkare ·
Tillverkarens representant ·
Utsatt person ·
Utsläppande på marknaden ·
Väsentlig ändring
Aktörerna
Åtta roller, varav bara fyra är ”ekonomiska aktörer”. Skillnaden är inte kosmetisk: den avgör vem som svarar för vad inför en myndighet.
art. 3.18Aktörer
Tillverkare
Den som tillverkar – eller låter konstruera eller tillverka – en produkt och saluför den i eget namn eller under eget varumärke; eller den som tillverkar en produkt och tar den i bruk för eget bruk. Den andra varianten överraskar alltid: ett industriföretag som bygger sin egen linje, utan att någonsin sälja den, är tillverkare fullt ut och är skyldigt att ta fram hela dokumentationen. Skyldigheterna finns i artikel 10: grundläggande krav, teknisk dokumentation enligt avsnitt A i bilaga IV, förfarande för bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran, CE-märkning och att handlingarna kan uppvisas för myndigheterna i minst tio år (art. 10.3).
Inte att förväxla med en verksamhet som bara använder maskinen, som är tillverkare endast om den tillverkar, sätter sitt varumärke på produkten (art. 17) eller gör en väsentlig ändring (art. 18).
art. 3.19 · art. 12Aktörer
Tillverkarens representant
En person som är etablerad i unionen och som genom skriftlig fullmakt har utsetts att utföra särskilda uppgifter i tillverkarens ställe. Artikel 12.1 drar en skarp gräns: skyldigheten att uppfylla de grundläggande kraven och skyldigheten att upprätta den tekniska dokumentationen får inte delegeras. Fullmakten ger åtminstone rätt att kunna uppvisa handlingarna i tio år, att besvara myndigheternas motiverade begäranden och att samarbeta om åtgärder för att undanröja risker (art. 12.2).
Inte att förväxla med importören, som köper och släpper ut på marknaden för egen räkning, medan representanten agerar i en tillverkares ställe och tillverkaren förblir ansvarig.
art. 3.20 · art. 13 och 14Aktörer
Importör
Den som är etablerad i unionen och släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden. Förordningen ger importören två separata regelverk, något som många sammanställningar missar: artikel 13 för maskiner och relaterade produkter, artikel 14 för delvis fullbordade maskiner. Importören ska kontrollera att förfarandet för bedömning av överensstämmelse har tillämpats, att dokumentationen finns och att märkningen och bruksanvisningen finns på plats, och anger sina egna kontaktuppgifter på produkten.
Inte att förväxla med distributören: kriteriet är inte platsen i kedjan, utan passagen över unionens gräns.
art. 3.21 · art. 15 och 16Aktörer
Distributör
Varje led i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden. Även här två artiklar: artikel 15 för maskiner och relaterade produkter, artikel 16 för delvis fullbordade maskiner. Distributörens omsorgsplikt är lättare än importörens men inte obefintlig – distributören ska ”agera med vederbörligt iakttagande av kraven” och får inte tillhandahålla en produkt som den anser eller har skäl att tro inte överensstämmer med kraven.
Inte att förväxla med tillverkaren – förutom att artikel 17 gör distributören till tillverkare så snart den säljer i eget namn eller under eget varumärke, eller ändrar en produkt som redan har släppts ut på marknaden på ett sätt som kan påverka överensstämmelsen.
art. 3.22Aktörer
Ekonomisk aktör
Samlingsbegreppet: tillverkaren, tillverkarens representant, importören eller distributören. Fyra roller, inte en till. Det är det ordet som artiklarna om marknadskontroll använder för myndighetens motpart – en verksamhet som bara använder en maskin hör inte dit, utom om den blir tillverkare genom artikel 17 eller 18.
Inte att förväxla med operatören i bilaga III, som är en fysisk person som manövrerar maskinen.
bilaga III, A, dAktörer
Operatör
Den eller de personer som installerar, använder, ställer in, underhåller, rengör, reparerar eller förflyttar maskinen. Definitionen är medvetet bred: ställaren, underhållsteknikern och den som rengör är operatörer på samma sätt som maskinskötaren. En direkt följd för riskbedömningen: faserna för underhåll, rengöring och reparation ska behandlas, inte bara produktionscykeln.
Inte att förväxla med den ekonomiska aktören i artikel 3, och inte heller med begreppet ”yrkesmässig användare” (art. 3.36), som avser den som använder maskinen i sitt arbete.
art. 3.30 · art. 26–42Aktörer
Anmält organ
Ett organ för bedömning av överensstämmelse som en medlemsstat har anmält till kommissionen enligt förordningen. Dess deltagande är inte generellt: det utlöses av kategorin i bilaga I och av det förfarande som väljs enligt artikel 25. När organet deltar följer dess identifikationsnummer CE-märkningen (art. 24.3) – det är det synliga tecknet, på märkskylten, på att en tredje part har varit inblandad. Artiklarna 26–42 tillämpas sedan den 20 januari 2024, alltså tre år före resten av förordningen, just för att det ska finnas tillräckligt med organ den dag förordningen börjar tillämpas.
Inte att förväxla med ett ackrediterat organ eller ett provningslaboratorium: ackreditering (art. 3.26) är ett villkor, inte anmälan.
art. 3.31 · art. 43–46Aktörer
Marknadskontroll
Den offentliga kontrollen i efterhand. ”Marknadskontrollmyndighet” definieras genom en hänvisning till artikel 3.4 i förordning (EU) 2019/1020; kapitel VI i maskinförordningen (art. 43–46) reglerar förfarandet på nationell nivå, unionens skyddsförfarande och fallet med produkter som överensstämmer med kraven men ändå utgör en risk. Två tekniska ord hänger ihop med detta: återkallelse gäller en produkt som redan har tillhandahållits användaren, tillbakadragande en produkt som fortfarande finns i leveranskedjan (art. 3.32 och 3.33).
Datum att hålla koll på: kapitel VI tillämpas redan, sedan den 19 juli 2023, även på maskiner som har släppts ut på marknaden enligt direktiv 2006/42/EG (art. 52.1). Det är en av få delar av förordningen som redan tillämpas före 2027, tillsammans med bland annat kapitel V om anmälda organ, som tillämpas sedan den 20 januari 2024 (art. 54 tredje stycket led a).
Objekten
Det som förordningen reglerar. Frågan är aldrig ”är det en maskin?” utan ”vilket av de tre regelverken gäller: maskin, relaterad produkt, delvis fullbordad maskin?” – eftersom de handlingar som ska tas fram inte är desamma.
art. 3.1Objekt
Maskin
Sex fall, a–f. Fall a är klassikern: en sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur, och som består av inbördes förbundna delar, varav minst en rörlig. Fall d är det man glömmer: maskiner eller delvis fullbordade maskiner som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet är en maskin – hela linjen, inte bara dess stationer. Och fall f är nytt: en sammansatt enhet som bara saknar uppladdning av den programvara som tillverkaren förutsett är redan en maskin.
Inte att förväxla med en delvis fullbordad maskin: kriteriet är förmågan att på egen hand utföra en specifik funktion.
art. 2.1Objekt
Relaterad produkt
Förordningen definierar inte denna term. Artikel 3 innehåller ingen sådan post: begreppet fastställs genom uppräkningen i artikel 2.1, som omfattar fem grupper – utbytbar utrustning; säkerhetskomponenter; lyftredskap; kedjor, kättingar, linor och vävband; avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar. Var och en av dem har däremot sin definition i artikel 3. Den praktiska följden är tung: texten säger överallt ”maskinen eller den relaterade produkten”, så nästan alla skyldigheter som har utformats för en maskin gäller också för en lyftstropp eller en ljusridå som säljs separat.
Att komma ihåg: maskiner, relaterade produkter och delvis fullbordade maskiner benämns tillsammans ”produkter som omfattas av denna förordning”. Termen är tung; den är också den enda exakta.
art. 3.10 · art. 11Objekt
Delvis fullbordad maskin
En enhet som ännu inte är en maskin – den kan inte på egen hand utföra en specifik funktion – och som endast är avsedd att byggas in i eller sammanfogas med en maskin, andra delvis fullbordade maskiner eller utrustning. Dess dokumentationsregler är separata och fullständiga: teknisk dokumentation enligt avsnitt B i bilaga IV, EU-försäkran om inbyggnad (art. 22, avsnitt B i bilaga V) och monteringsanvisningar (bilaga XI). Den CE-märks inte enligt denna förordning.
Inte att förväxla med en vanlig komponent: en delvis fullbordad maskin omfattas ändå av de ”relevanta” grundläggande kraven i bilaga III (art. 11.1), och principerna för integration av säkerheten i punkt 1.1.2 gäller för den ”under alla omständigheter” (bilaga III, 1.1.1).
art. 3.3 · art. 7 · bilaga IIObjekt
Säkerhetskomponent
En fysisk eller digital komponent, inklusive programvara, som är utformad för att fylla en säkerhetsfunktion, som släpps ut på marknaden separat och vars bortfall utgör en fara för människors säkerhet, men som inte är nödvändig för att produkten ska fungera eller som kan ersättas med normala komponenter. Öppningen mot programvara är en av förordningens genomgripande förändringar: en säkerhetsprogramvara som säljs separat är en reglerad produkt, med dokumentation, försäkran och märkning. Bilaga II innehåller en vägledande förteckning, som kommissionen får ändra genom delegerade akter (art. 7).
Inte att förväxla med en reservdel: säkerhetskomponenter som är avsedda att ersätta identiska komponenter och som tillhandahålls av tillverkaren av den ursprungliga maskinen omfattas inte (art. 2.2 a).
art. 3.4Objekt
Säkerhetsfunktion
En funktion som tjänar som skyddsåtgärd för att eliminera en risk eller, om det inte är möjligt, minska den, och vars bortfall skulle kunna leda till en ökning av denna risk. Definitionens andra halva är testet: om ett bortfall av funktionen inte ökar någonting, är det ingen säkerhetsfunktion. Det är det ordet som styr förteckningen över de funktioner som ska behandlas i dokumentationen och, i förlängningen, omfattningen av de logiska block och den säkerhetsrelaterade programvara vars kod kan begäras (bilaga IV, m).
Inte att förväxla med säkerhetskomponenten, som är ett föremål som släpps ut separat på marknaden; funktionen kan däremot fyllas av en inbyggd komponent.
bilaga I · art. 6 · art. 25Objekt
Bilaga I (kategorier)
Förteckningen över de kategorier vars överensstämmelse tillverkaren inte utan villkor kan intyga på egen hand. Avsnitt A (sex kategorier) kräver ett av förfarandena i artikel 25.2 – alla med anmält organ: EU-typkontroll följd av överensstämmelse med typ, fullständig kvalitetssäkring eller kontroll av enskilda exemplar. Avsnitt B (nitton kategorier) öppnar för intern tillverkningskontroll, men bara om konstruktionen helt följer harmoniserade standarder eller gemensamma specifikationer som omfattar alla relevanta grundläggande krav (art. 25.3). Utanför bilaga I: intern tillverkningskontroll (art. 25.4).
Det som har ändrats: avsnitt A omfattar nu säkerhetskomponenter och inbyggda system med självutvecklande beteende som använder maskininlärning för säkerhetsfunktioner (avsnitt A i bilaga I, punkterna 5 och 6).
bilaga III, 1.2.1Objekt
Självutvecklande beteende
Förordningen definierar inte uttrycket; den beskriver och reglerar det. Punkt 1.2.1 i bilaga III gäller maskiner ”med helt eller delvis självutvecklande beteende eller logik som är konstruerade för att fungera med varierande grad av autonomi” och ställer tre krav på dem: att aldrig utföra åtgärder utöver sin fastställda arbetsuppgift och sitt rörelseutrymme; att registrera uppgifter om den säkerhetsrelaterade beslutsprocessen för programvarubaserade säkerhetssystem och lagra dem i ett år; att alltid kunna korrigeras för att bibehålla sin inneboende säkerhet. Spårningsloggen över ingrepp och över uppladdade versioner av säkerhetsprogramvara är däremot aktiverad i fem år efter uppladdningen (1.2.1 f), och den gäller för alla styrsystem, självutvecklande eller inte.
Följd för arkitekturen: dessa tider är inga rekommendationer om god praxis, de är grundläggande krav. De utformas när styrenheten väljs, inte vid revisionen.
Åtgärderna
Förordningens verb. Det är de som daterar skyldigheterna: nästan allt räknas från utsläppandet på marknaden.
art. 3.11Åtgärder
Tillhandahållande på marknaden
Varje leverans av en produkt för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, antingen mot betalning eller kostnadsfritt. Att något är gratis skyddar inte mot någonting: ett demonstrationslån, ett tillhandahållande inom ramen för ett serviceavtal, en prototyp som lämnas till en kund är tillhandahållanden. Termen omfattar varje leverans i tur och ordning, från tillverkaren till den sista återförsäljaren.
Inte att förväxla med utsläppande på marknaden, som bara är den första av dessa leveranser.
art. 3.12Åtgärder
Utsläppande på marknaden
Det första tillhandahållandet av en produkt på unionsmarknaden. Det är förordningens nyckeldatum: det sätter i gång kravet att i tio år kunna uppvisa dokumentationen och försäkran (art. 10.3), tillgängligheten online för den digitala bruksanvisningen (art. 10.7 c) och skyldigheten att ha anbringat CE-märkningen innan (art. 24.2). Det är också det som avgör vilket regelverk som gäller: släpps maskinen ut på marknaden före den 20 januari 2027 omfattas den fortsatt av direktiv 2006/42/EG (art. 52.1).
Inte att förväxla med leveransen eller faktureringen: kriteriet är det första tillhandahållandet på unionsmarknaden, inte den affärshandling som följer med det.
art. 3.13Åtgärder
Ibruktagande
Den första användningen inom unionen, för avsett ändamål. Begreppet finns för det enda fallet där det inte sker någon försäljning: den tillverkare som bygger en maskin för eget bruk släpper aldrig ut den på marknaden, men tar den i bruk – och då gäller artikel 10 fullt ut. För maskiner som säljs följer utsläppande på marknaden och ibruktagande på varandra, och flera skyldigheter räknas från ”utsläppandet på marknaden eller ibruktagandet”.
Inte att förväxla med slutbesiktningen av en installation eller arbetsgivarens första kontroll, som hör till nationell arbetsmiljölagstiftning och inte till denna förordning.
art. 3.16 · art. 18Åtgärder
Väsentlig ändring
En fysisk eller digital ändring efter utsläppandet på marknaden eller ibruktagandet, som tillverkaren inte förutsett eller avsett, som kan påverka säkerheten genom att skapa en ny fara eller öka en befintlig risk, och som kräver antingen tillägg av skydd eller skyddsanordningar som gör det nödvändigt att ändra det befintliga säkerhetsstyrsystemet, eller ytterligare åtgärder för stabilitet eller mekanisk hållfasthet. De två leden a och b är inte exempel: de är de enda utlösande faktorerna. Den som passerar den tröskeln blir tillverkare med skyldigheterna enligt artikel 10 och tillämpar det relevanta förfarandet för bedömning av överensstämmelse (art. 18).
Två användbara gränser: en väsentlig ändring som bara påverkar en maskin i en sammansatt maskin gör dig till tillverkare endast av den maskinen; och en icke-professionell användare som ändrar sin egen maskin för eget bruk berörs inte (art. 18 sista stycket).
art. 3.25 · art. 23 och 24Åtgärder
CE-märkning
Den märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten är förenlig med tillämpliga krav. De allmänna principerna är de i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008 (art. 23); reglerna för anbringande finns i artikel 24: synlig, lätt läsbar och outplånlig på produkten, anbringad innan produkten släpps ut på marknaden eller tas i bruk. När ett anmält organ har deltagit enligt artikel 25.2 a, b eller c eller 25.3 b, c eller d följer organets identifikationsnummer märkningen.
Inte att förväxla med ett bevis på överensstämmelse: märkningen är en försäkran, inte ett intyg. Det som bevisar är den tekniska dokumentationen – och myndigheterna begär den.
art. 3.28 · art. 25Åtgärder
Bedömning av överensstämmelse
Den process där det visas huruvida de tillämpliga grundläggande kraven har uppfyllts. Artikel 25 styr valet av förfarande, och valet är inte fritt: det följer mekaniskt av produktens plats i bilaga I. Fem moduler används – A (bilaga VI), B (bilaga VII), C (bilaga VIII), H (bilaga IX), G (bilaga X). De anmälda organen ska ta hänsyn till små och medelstora företags behov när de fastställer sina avgifter (art. 25.5).
Inte att förväxla med riskbedömningen: den avgör vilka krav som gäller, bedömningen av överensstämmelse visar att de är uppfyllda.
bilaga VI · art. 25.4Åtgärder
Intern tillverkningskontroll (modul A)
Det förfarande genom vilket tillverkaren säkerställer och försäkrar på eget ansvar, utan anmält organ, att produkten uppfyller kraven. Det omfattar tre skyldigheter: upprätta den tekniska dokumentationen enligt avsnitt A i bilaga IV, styra tillverkningen så att den fortsätter att överensstämma med den dokumentationen, anbringa märkningen och upprätta EU-försäkran samt kunna uppvisa den i tio år. Det är den normala vägen för varje produkt utanför bilaga I (art. 25.4).
Observera ordvalet: förordningen säger ”intern tillverkningskontroll”. Bilaga VIII till direktiv 2006/42/EG talade om ”intern kontroll av tillverkningen”. Modulen är densamma; citatet är det inte.
art. 3.34Åtgärder
Livslängd
Perioden från det att produkten släpps ut på marknaden eller tas i bruk till dess att den kasseras, inbegripet den faktiska användningstiden och faserna för transport, montering, demontering, deaktivering och skrotning, samt de ändringar som tillverkaren har förutsett. Det är den definitionen som ger mening åt skyldigheten att hålla den digitala bruksanvisningen tillgänglig ”under maskinens eller den relaterade produktens förväntade livslängd” (art. 10.7 c): den slutar inte den sista produktionsdagen.
Inte att förväxla med tioårsfristen: den förväntade livslängden och de tio åren efter utsläppandet på marknaden är två kumulativa tidsgränser, och det är den längsta som styr.
Dokumenten
Sex handlingar, och en princip som styr dem alla: var och en har en mall eller ett minimiinnehåll som fastställs i en bilaga, och var och en får numera vara digital – på bestämda villkor.
bilaga IV · art. 10.2Dokument
Teknisk dokumentation
Den handling som specificerar de medel som har använts för att säkerställa överensstämmelsen. Avsnitt A i bilaga IV gäller maskiner och relaterade produkter, avsnitt B delvis fullbordade maskiner. Femton led, a–o, varav tre som kräver arbete: beskrivningen av förmåga och begränsningar hos sensorstyrda, fjärrstyrda eller autonoma system (n) och källkoden eller programmeringslogiken för den säkerhetsrelaterade programvaran, som ska lämnas på motiverad begäran från en myndighet (m), båda utan föregångare i direktivet, samt de interna åtgärderna för att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven (l), som direktivet redan krävde (bilaga VII avsnitt A punkt 1 b).
Observera ordvalet: förordningen skriver ”teknisk dokumentation”. ”Teknisk tillverkningsdokumentation” är direktivets term – fullt användbar på ett möte, men undvik den i en handling som har rättslig verkan.
art. 21 · bilaga V, ADokument
EU-försäkran om överensstämmelse
Den handling genom vilken tillverkaren intygar att det har visats att de grundläggande kraven är uppfyllda, och tar ansvar för överensstämmelsen (art. 21.4). Den följer mallen i avsnitt A i bilaga V och innehåller uppgifterna från de tillämpade modulerna (bilagorna VI, VIII, IX, X). Två punkter missas regelbundet: den ”ska regelbundet uppdateras” (art. 21.2), och när flera unionsrättsakter kräver en försäkran upprättas en enda för dem alla (art. 21.3).
Nytt: den får tillhandahållas via en webbadress eller en maskinläsbar kod, men ska då finnas tillgänglig online i minst tio år (art. 10.8).
art. 22 · bilaga V, BDokument
EU-försäkran om inbyggnad
Motsvarigheten till försäkran om överensstämmelse för delvis fullbordade maskiner: den intygar att det har visats att de relevanta grundläggande kraven är uppfyllda, följer mallen i avsnitt B i bilaga V, uppdateras regelbundet och innebär att tillverkaren tar ansvar. Den medföljer den delvis fullbordade maskinen eller finns tillgänglig via webbadress eller maskinläsbar kod, online i minst tio år (art. 11.8).
Inte att förväxla med en förenklad försäkran om överensstämmelse: den ersätter inte CE-märkningen, och den integratör som bygger in den delvis fullbordade maskinen måste själv ta fram EU-försäkran om överensstämmelse för den slutliga maskinen. Förordningen lägger till ordet ”EU”, som direktivet inte använde.
art. 3.17 · bilaga III, 1.7.4Dokument
Bruksanvisning
Den information som tillverkaren lämnar för att informera användaren om den avsedda och korrekta användningen, om de försiktighetsåtgärder som ska vidtas och om säkerhetsaspekterna, och för att produkten ska förbli ändamålsenlig under hela sin livscykel. Den ska anges på ett språk som lätt kan förstås av användarna och som fastställs av medlemsstaten (art. 10.7). Det är ett av de tre krav som gäller under alla omständigheter, även om motsvarande riskkälla inte finns – tillsammans med principerna för integration av säkerheten (1.1.2) och märkningen (1.7.3).
Inte att förväxla med monteringsanvisningarna för en delvis fullbordad maskin, och inte heller med den tekniska dokumentationen, som inte är avsedd för användaren utan för myndigheterna.
art. 10.7Dokument
Digital bruksanvisning
Förordningen tillåter bruksanvisningen i digitalt format, på fyra kumulativa villkor: ange på maskinen hur man får tillgång till den; presentera den i ett format som kan skrivas ut, laddas ned och sparas, åtkomligt även vid haveri – också när den ingår i programvaran; hålla den tillgänglig online under hela den förväntade livslängden och i minst tio år efter utsläppandet på marknaden; och kostnadsfritt tillhandahålla en pappersversion inom en månad till den som begär det vid tidpunkten för köpet.
Undantaget som glöms bort: för maskiner som är avsedda för icke-professionella användare – eller som under rimligen förutsebara förhållanden kan användas av dem – tillhandahålls den säkerhetsinformation som är nödvändig för att maskinen ska kunna tas i bruk och användas säkert fortfarande i pappersformat. Vägledningen om den digitala bruksanvisningen.
bilaga XI · art. 11.7Dokument
Monteringsanvisningar
Den handling som hör till den delvis fullbordade maskinen: den beskriver de villkor som ska uppfyllas för att inbyggnaden ska ske utan att äventyra hälsa och säkerhet, och ger integratören det som behövs för att skriva bruksanvisningen för den slutliga maskinen – allmän beskrivning, ritningar och diagram för inbyggnad, varningar om hur maskinen inte får användas, monterings-, installations- och anslutningsanvisningar. Den får vara digital på samma villkor som bruksanvisningen, med tillgänglighet online i minst tio år och kostnadsfri pappersversion inom en månad på begäran.
Inte att förväxla med en bruksanvisning: mottagaren är inte operatören utan ”den person som bygger in de delvis fullbordade maskinerna”, och det språk som krävs är det som den personen lätt förstår.
Standarderna
Det är här ungefärligheten kostar mest. En standard blir harmoniserad först när hänvisningen till den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, enligt den rättsakt som gäller – och per den 26 augusti 2026 har ingen ännu offentliggjorts enligt förordningen.
art. 3.24 · art. 20.1Standarder
Harmoniserad standard
Förordningen definierar den inte själv: den hänvisar till artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012. I praktiken en europeisk standard som har utarbetats på begäran av kommissionen och till vilken hänvisningen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Båda villkoren räknas: en EN ISO som är fullt relevant men inte offentliggjord ger ingen presumtion. Det är den statusen – inte det tekniska innehållet – som ändrar rättslig verkan.
Inte att förväxla med en ”tillämplig”, ”erkänd” eller ”vedertagen” standard: de beteckningarna finns inte i texten.
art. 20Standarder
Presumtion om överensstämmelse
Den rättsliga verkan, och inget mer: en produkt som överensstämmer med en harmoniserad standard – eller med delar av en standard – till vilken hänvisningar har offentliggjorts i EUT förutsätts överensstämma med de grundläggande krav som omfattas av dessa delar (art. 20.1). Presumtionen är alltså till sin natur partiell, och bilaga IV e kräver att det anges vilka delar som har tillämpats. Den gäller också gemensamma specifikationer (punkt 6) och, enbart för punkterna 1.1.9 och 1.2.1, ett cybersäkerhetscertifikat enligt förordning (EU) 2019/881 till vars ordning hänvisningar har offentliggjorts i EUT (punkt 9).
Läget per den 26 augusti 2026: ingen standard har offentliggjorts enligt förordning (EU) 2023/1230. De gällande hänvisningarna har offentliggjorts enligt direktiv 2006/42/EG, i det konsoliderade genomförandebeslutet (EU) 2023/1586. En seriös dokumentation för därför en dubbel status per standard.
art. 20.3 och 20.6Standarder
Gemensam specifikation
Kommissionens skyddsnät. När en begäran om standardisering inte har godtagits, inte har levererats inom tidsfristen eller har lett till en standard som inte överensstämmer med begäran, och ingen hänvisning har offentliggjorts eller förväntas inom rimlig tid, får kommissionen genom genomförandeakter anta gemensamma specifikationer som omfattar de tekniska kraven (art. 20.3). De ger samma presumtion som en harmoniserad standard (punkt 6) och upphävs så snart en harmoniserad standard som omfattar samma krav offentliggörs (punkt 7).
Inte att förväxla med tekniska specifikationer enligt artikel 3.23: de avser vilket dokument som helst med tekniska krav, utan egen rättslig verkan. Förordningens exakta term är ”gemensam specifikation”, i singular eller plural – inte ”gemensam teknisk specifikation” (formen ”gemensamma tekniska specifikationer” förekommer en enda gång, i ett skäl).
art. 3.23 · bilaga IV, fStandarder
Tekniska specifikationer
”Ett dokument där det fastställs vilka tekniska krav som produkter som omfattas av denna förordning ska uppfylla”. Definitionen är medvetet bred och saknar egen rättslig verkan. Nyttan ligger någon annanstans: det är det ord som bilaga IV f använder för det som ska beskrivas i dokumentationen när de harmoniserade standarderna inte har följts eller bara har följts delvis. Med andra ord: att det inte finns någon offentliggjord standard ger ingen rätt till tomrum – det kräver att den andra väg som har valts dokumenteras.
Inte att förväxla med en gemensam specifikation, som är en genomförandeakt från kommissionen och som, till skillnad från dessa, ger presumtion.
utanför förordningenStandarder
Prestandanivå (PL)
Förordningen använder inte termen: en fritextsökning i den svenska versionen ger ingen träff på ”prestandanivå”. PL hör till vokabulären i EN ISO 13849-1, som graderar från a till e förmågan hos en säkerhetsrelaterad del av ett styrsystem att utföra sin funktion. Förordningen fastställer i stället målet i bilaga III, 1.2.1 – ett fel i styrsystemets maskinvara eller programvara får inte leda till riskfyllda situationer – och låter standarden kvantifiera det.
Det som ska kontrolleras: EN ISO 13849-1:2023 har varit offentliggjord enligt direktivet sedan den 15 maj 2024; EN ISO 13849-1:2015 upphör att ge presumtion den 15 maj 2027. En dokumentation som fortfarande hänvisar till :2015 ska omarbetas.
utanför förordningenStandarder
Säkerhetsintegritetsnivå (SIL)
Även denna term saknas i förordningen: varken ”SIL” eller ”säkerhetsintegritetsnivå” förekommer i den svenska versionen av texten. Den kommer från funktionell säkerhet – IEC 61508 för den allmänna ramen, IEC 62061 för tillämpningen på maskiner – och graderar från 1 till 3 (4 utanför maskinområdet) integriteten hos en elektrisk eller programmerbar säkerhetsfunktion. Att använda PL eller SIL är ett val av metod för att visa överensstämmelse, inte en rättslig skyldighet.
Osäkerhet som vi redovisar: statusen för offentliggörande i EUT för standarderna i 62061-familjen har inte kontrollerats i vår kravkatalog, som inte omfattar dem. Kontrollera dem i den sammanfattande förteckningen innan du gör en försäkran som stöder sig på dem.
Säkerheten
Bilaga III:s ordförråd. Det gäller bara för bilaga III – men bilaga III är det du kommer att behöva visa att du uppfyller, krav för krav.
art. 3.14 · art. 8Säkerhet
Grundläggande hälso- och säkerhetskrav
De tvingande bestämmelserna i bilaga III om konstruktion och tillverkning. Artikel 8 gör dem till ett villkor för tillhandahållande på marknaden. Tre läsregler förebygger de flesta fel i dokumentationen. Ett: ett krav gäller bara om motsvarande riskkälla finns – utom punkterna 1.1.2, 1.7.3 och 1.7.4, som gäller under alla omständigheter. Två: när den tekniska utvecklingsnivån inte gör det möjligt att nå målet ska produkten ”så långt möjligt” konstrueras och tillverkas för att närma sig det. Tre: bilagan har sex kapitel, och den måste läsas i sin helhet för att du ska veta vilka som berör dig.
Citatdetalj: artikel 3.14 och rubriken till bilaga III använder samma form, ”grundläggande hälso- och säkerhetskrav”, och den omvända ordningen förekommer inte i förordningens svenska version. Termen citeras alltså på ett enda sätt.
bilaga III, B, 1Säkerhet
Riskbedömning och riskanalys
Förordningen talar om ”den upprepande processen för riskbedömningen och riskreduceringen”, i fem steg: fastställa produktens gränser, bland annat avsedd användning och rimligen förutsebar felaktig användning; identifiera riskkällor och risksituationer; bedöma riskerna; utvärdera dem för att avgöra om de behöver minskas; därefter eliminera riskkällorna eller minska riskerna enligt prioriteringen i punkt 1.1.2 b. Två utvidgningar är förordningens egna: bedömningen omfattar den avsedda utvecklingen av beteendet hos maskiner med självutvecklande logik, och riskerna från interaktion mellan maskiner som bildar en sammansatt maskin enligt artikel 3.1 d.
Observera ordvalet: på svenska sammanfaller rättsakt och standard. ”Riskbedömning” är förordningens term, redan direktivets och även EN ISO 12100:s; ”riskanalys”, i standarden ett delsteg, förekommer inte i förordningen. Här kan du citera som du talar.
bilaga III, A, a b c eSäkerhet
Riskkälla, risk, riskområde, utsatt person
Fyra ord som används om vartannat och som bilaga III skiljer tydligt åt. Riskkällan är en potentiell källa till skada eller ohälsa – den är inneboende, den mäts inte. Risken är kombinationen av hur sannolik och hur allvarlig en skada eller ohälsa som kan uppstå vid en risksituation är – den graderas. Riskområdet är varje område inom och/eller omkring produkten där en persons hälsa eller säkerhet kan utsättas för risk. Den utsatta personen är den som helt eller delvis befinner sig där.
Varför det spelar roll: en dokumentation som ”tar bort en risk” utan att säga vilken riskkälla som har undanröjts och vilket område som har minskats visar ingenting. De tre orden måste finnas med, åtskilda, på varje rad i analysen.
bilaga III, 1.1.2 b iiiSäkerhet
Kvarstående risk
Det som återstår efter skyddsåtgärderna: de kvarstående risker ”som beror på att vidtagna skyddsåtgärder är otillräckliga” (bilaga III, 1.1.2). Förordningen ser det inte som ett misslyckande: den gör det till en informationsskyldighet. Tillverkaren informerar användarna om dessa risker, anger om särskild utbildning krävs och om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas. Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall innehålla uppgift om dem (bilaga IV, b ii).
Fällan: artikel 6.7 b gör återkommande allvarliga olyckor i samband med kvarstående risker till ett kriterium för att tas upp i avsnitt A i bilaga I. En kvarstående risk som tolereras brett i en sektor kan alltså på sikt flytta en hel kategori maskiner till obligatoriskt anmält organ.
bilaga III, 1.1.2 b iSäkerhet
Inbyggd säkerhet
Det första av de tre stegen, och det enda som inte går att förhandla om: ”Riskkällorna ska undanröjas eller, om detta inte är möjligt, ska riskerna minimeras”, genom att säkerheten byggs in i konstruktionen och tillverkningen. Därefter kommer skyddsåtgärder för de risker som inte kan undanröjas, och sist information om kvarstående risker. Ordningen är föreskriven – ”i nedan angiven ordning” – och en dokumentation som börjar med varningsskylten syns direkt.
Observera ordvalet: uttrycket ”inbyggd säkerhet” förekommer inte i förordningen; det hör till språkbruket kring EN ISO 12100. Texten säger att ”säkerheten integreras redan på konstruktions- och tillverkningsstadierna”.
bilaga III, A, f · 1.4.2Säkerhet
Skydd (fast, öppningsbart, inställbart)
En del av en maskin som särskilt används för att ge skydd genom ett fysiskt hinder. Tre grupper i punkt 1.4.2. De fasta (1.4.2.1) kan bara öppnas eller avlägsnas med verktyg, fästanordningarna sitter kvar och skydden kan om möjligt inte förbli på plats utan att vara fästade. De öppningsbara (1.4.2.2) är försedda med en förreglingsanordning. De inställbara som begränsar åtkomlighet (1.4.2.3) begränsar tillträdet till de delar som är absolut nödvändiga för arbetet och kan ställas in utan verktyg.
Inte att förväxla med skyddsanordningen, som per definition är en ”annan anordning än ett skydd”. Referensstandarder: EN ISO 14120 för skydd, EN ISO 14119 för förregling – båda offentliggjorda enligt direktivet.
bilaga III, A, g · 1.4.3Säkerhet
Skyddsanordning
En annan anordning än ett skydd som, ensam eller i förening med ett skydd, minskar risken: ljusridå, tryckkänslig matta, tvåhandsmanöverdon. Punkt 1.4.3 anger den förväntade verkan – att rörliga delar inte kan starta så länge operatören kan nå dem, och att ingen kan nå rörliga delar när de är i rörelse.
Det man ska vara vaksam på: ”Skyddsanordningar för detektering av personer” finns i avsnitt B i bilaga I, punkt 15 – deras bedömning av överensstämmelse är alltså begränsad. Enligt direktivet ger dock ingen version av EN 61496-1 presumtion: :2013 drogs tillbaka med verkan från och med den 19 september 2020 utan ersättning, och :2020 har aldrig offentliggjorts. En dokumentation för elektriskt avkännande skyddsanordningar (ESPE) som åberopar EN 61496-1 som harmoniserad är felaktig.
bilaga III, A, h och iSäkerhet
Avsedd användning och rimligen förutsebar felaktig användning
Avsedd användning är användning ”i enlighet med informationen i bruksanvisningen” – vilket knyter omfattningen av det som ska visas till det som bruksanvisningen säger, och gör skrivandet av den till ett konstruktionsbeslut, inte en dokumentationsuppgift. Rimligen förutsebar felaktig användning är användning på ett sätt som inte avses i bruksanvisningen, ”men som kan följa av lätt förutsebart mänskligt beteende”. Båda ska beaktas vid konstruktionen (1.1.2 a och c), fastställa produktens gränser i riskbedömningen och finnas med i den tekniska dokumentationen (bilaga IV, a).
Vad det förändrar: att snäva in bruksanvisningen för att snäva in sitt ansvar fungerar inte. Ju snävare bruksanvisningen är, desto bredare blir området för förutsebar felaktig användning – och då måste maskinen konstrueras så att onormal användning förhindras.
Åtta ord som direktivet inte använde
Jämförelse mot den svenska lydelsen av direktiv 2006/42/EG (EUT L 157, 9.6.2006): ”saknas” betyder noll förekomster i direktivets artiklar och bilagor. Sedan dess har direktiv (EU) 2024/2749 infört krisförfaranden i direktivet (artiklarna 21b–21f), där ”ekonomisk aktör” och ”gemensamma specifikationer” förekommer; tabellen jämför det ursprungliga ordförrådet.
De tolv bilagorna, och vad man letar efter i dem
Datumen, i rättad lydelse
Förordningen tillämpas från den 20 januari 2027 – inte den 14
Den text som offentliggjordes i EUT L 165 den 29 juni 2023 angav ”14 januari 2027”. Den rättelse som offentliggjordes i EUT L 169 den 4 juli 2023, s. 35, rättade fjorton datum. Den konsoliderade texten (02023R1230-20230629) anger nu: tillämpning från och med den 20 januari 2027 (art. 54); upphävande av direktiv 2006/42/EG med verkan från och med den 20 januari 2027 (art. 51.2); artiklarna 26–42, anmälan av organ, sedan den 20 januari 2024; artikel 6.7 samt artiklarna 48 och 52 sedan den 19 juli 2023; artikel 6.2–6.6, 6.8 och 6.11 samt artiklarna 47 och 53.3 sedan den 20 juli 2024; artikel 50.1 från och med den 20 oktober 2026.
Orättade HTML-versioner är fortfarande i omlopp och visar ”14 januari”. Det datum som gäller är den 20. Vägledningen om förordningen.
Frågor om själva ordförrådet
Varför definierar förordningen sina ord på två ställen?
Eftersom det finns två förteckningar med olika räckvidd. Artikel 3 innehåller trettioåtta definitioner – trettiosex vid offentliggörandet, två tillagda genom förordning (EU) 2024/2748 – som gäller för hela förordningen: maskin, delvis fullbordad maskin, tillverkare, utsläppande på marknaden, väsentlig ändring. Avsnitt A i bilaga III innehåller nio till, som bara gäller för bilaga III: riskkälla, riskområde, utsatt person, operatör, risk, skydd, skyddsanordning, avsedd användning, rimligen förutsebar felaktig användning. Var ett ord definieras avgör alltså dess räckvidd: ”operatör” är en person och definieras bara för bilaga III, medan ”ekonomisk aktör” är ett företag och definieras i artikel 3.
Var definierar förordningen ”relaterad produkt”?
Ingenstans i form av en självständig definition. Artikel 3 innehåller ingen post ”relaterad produkt”: begreppet fastställs genom uppräkningen i artikel 2.1 – utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor och vävband, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar. Var och en av dessa fem grupper har däremot sin definition i artikel 3. Tillsammans med maskinerna och de delvis fullbordade maskinerna utgör de det som texten kallar ”produkter som omfattas av denna förordning”.
Förekommer PL och SIL i förordningen?
Nej. En fritextsökning i den svenska versionen ger ingen träff på ”prestandanivå”, ”SIL” eller ”säkerhetsintegritetsnivå”. Förordningen fastställer ett mål – ett fel i styrsystemets maskinvara eller programvara får inte leda till riskfyllda situationer, punkt 1.2.1 b i bilaga III – och överlåter åt standarderna att kvantifiera det. PL kommer från EN ISO 13849-1, SIL från IEC 61508 och IEC 62061. Att ange en PL i en försäkran är fortfarande helt legitimt: det är ett sätt att visa överensstämmelse, inte ett krav i texten.
Ska man säga ”teknisk tillverkningsdokumentation” eller ”teknisk dokumentation”?
Förordningen säger ”teknisk dokumentation”: det är rubriken på bilaga IV och den term som används i artikel 10.2. ”Teknisk tillverkningsdokumentation” är den term som direktiv 2006/42/EG använde, och den leder inte till någon förväxling på ett möte. I en handling som har rättslig verkan – EU-försäkran om överensstämmelse, svar till en marknadskontrollmyndighet, underlag till ett anmält organ – är det däremot bättre att använda textens ord och hänvisa till avsnitt A i bilaga IV för maskiner och relaterade produkter, avsnitt B för delvis fullbordade maskiner.
Kan ordförrådet i direktiv 2006/42/EG fortfarande användas 2027?
Bara delvis. Förordningen inför ord som direktivet inte använde – relaterad produkt, ekonomisk aktör, importör, distributör, tillhandahållande på marknaden, väsentlig ändring, gemensamma specifikationer, självutvecklande beteende – och döper om andra: direktivets ”intern kontroll av tillverkningen” i bilaga VIII blir ”intern tillverkningskontroll”, modul A, i bilaga VI; ”försäkran för inbyggnad” blir ”EU-försäkran om inbyggnad”. Direktiv 2006/42/EG upphör att gälla med verkan från och med den 20 januari 2027 (artikel 51.2). En dokumentation som skrivits med det gamla ordförrådet är inte ogiltig för den skull – men varje artikelhänvisning måste göras om; bilaga XII ger motsvarigheterna.
Källor
Förordning (EU) 2023/1230 av den 14 juni 2023 om maskiner, EUT L 165, 29.6.2023 – fullständig svensk text: artikel 2 (tillämpningsområde), artikel 3 (36 definitioner vid offentliggörandet, 38 sedan förordning (EU) 2024/2748), artiklarna 6–8, 10–18, 20–25, 51–54, bilagorna I–XII. · Rättelse, EUT L 169, 4.7.2023, s. 35, införd i den konsoliderade texten – 02023R1230-20230629: fjorton rättade datum, däribland tillämpningen från och med den 20 januari 2027. · Direktiv 2006/42/EG, svensk lydelse (EUT L 157, 9.6.2006) och konsoliderad version – 02006L0042-20190726, för jämförelsen av ordförrådet (bilaga VIII, ”intern kontroll av tillverkningen”). · Standardernas status: genomförandebeslut (EU) 2023/1586, konsoliderat – 02023D1586-20260515; genomförandebeslut (EU) 2024/1329, offentliggjort den 15 maj 2024 (offentliggörande av EN ISO 13849-1:2023, upphörande för :2015 den 15 maj 2027); genomförandebeslut (EU) 2019/1863 (återkallelse av EN 61496-1:2013 med verkan från och med den 19 september 2020); kommissionens sammanfattande förteckning. · Standardhänvisningar kontrollerade 2026-08-26; ingen standard har offentliggjorts enligt förordning (EU) 2023/1230 per det datumet. Definitionerna och artikelnumren på denna sida har hämtats ur den officiella texten, inte ur sekundära källor.